Manda Johansson

Nu är jag i Chengdu helt på egen hand. I lördags eftermiddag skiljdes vi från pandacentret åt och alla skulle vidare på sina håll och jag hade fortfarande fyra dagar kvar i staden. Första kvällen kände jag mig för första gången sen jag reste ensam, jag gick ut på stan och många stirrade, pekade och pratade om mig (som jag sagt tidigare är dom inte vana vid turister här). Det var lite jobbigt när jag gick själv. 

Dagen efter bestämde jag mig iaf att gå ut på stan, behövde hitta en laddare till min gopro, något att hänga tvättade kläder på tork på samt posta hem mitt certifikat. Det gick jättebra och jag kom tillbaka till hostelet sex timmar senare! 

Idag hade jag en utflykt bokad och den blev succé! Tydligen var jag den enda anmälda så jag fick privat guide hela dagen av Patrick, han heter givetsvis inte så men kineser får ett engelskt namn när dom börjar skolan. Han var en gammal munk men eftersom han inte ville ge upp köttätandet och alkoholen ansåg hans master att han inte var en god munk så han blev utsparkad. Han berättade även om sin familj och att han har två barn, något man inte får ha i Kina. Eller du får ha en födsel så om det blir tvillingar är det okej. Han sa att hans fru fick gömma sig under graviditeten och att han sen fick betala en hög skatt för det andra barnet. 

Dagen började med några timmars bilfärd till Leshan. Till lunch blev det en av mina favoriträtter här, gaobang jiding, vilket är kyckling med jordnötter, bambuskott och sichuanpeppar. Sen tog vi en båt ut till Leshan Giant Buddha. Buddhan är världens största - 71 m hög, 28 m bred och över 1200 år gammal. Den var väldigt mäktig att se! På båten träffade vi på en familj på fem personer som alla ville ta en bild enskilt med mig, blev väldigt imponerade av mina tre fraser på kinesiska och ville ta med mig upp och visa bergen haha. 

Vi körde sedan vidare till "the lost city", en 400 år gammal by där det idag mest bor äldre människor som haft sina hus i generationer sen det byggdes. Folket i byn var väldigt vänliga och öppna, jag fick gå in i hus, på läkarens kontor och i restaurangkök. 

Medicinen läkaren hade var te och örter mot olika sjukdomar, vilket dom säger hjälper och framför allt är billigt, hmm. Dom i byn sa "du är så lång och vacker, du måste jobba på teatern hemma?" Visste inte riktigt hur jag för dessa bybor skulle förklara vad jag arbetar med hemma...

 

Det spelas pappers-mahjong lite här och där

Att gå in i hemmet kändes lite som att gå på museum, det kändes inte som att någon bodde där. Av kvinnan som ägde huset fick jag kinesisk godis som smakade som mjuka sockerbitar med nötter i, helt okej! Vi fortsatte sen runt i staden, fick prova lokalt producerad "vin". Patrick såg på min min att jag tyckte  det var starkt. "Bara 58%!" sa han... Det brände ett bra tag i magen efter. 

Från byn åkte vi vidare till en teplantage uppe i bergen där jag fick plocka te och sen se hur det går till i processen. Efter plockning torrostas teet i en stor panna över eld, sen liksom knådar man ut 20% av vattnet innan det ska torrostas igen på eftervärmen i ca fyra timmar. Vi gjorde detta hemma hos ett gammalt par där mannen som ägde huset var 91 år gammal men jobbade fortfarande på. Fick med mig en liten påse te hem från plantagen! 

Det känns häftigt och fint att jag delar den här upplevelsen enbart med mig själv! 14 timmar senare ligger jag nu helt slut i min säng på hostelet, imorgon blir min sista heldag i Chengdu!